Det är snart helg, men jag är ledig även på fredag, och det betyder bokbloggsjerka. Annika frågar: det finns en uppsjö av böcker om skrivande men kan du tipsa om en bok om läsande? Som lärare måste jag säga att läsförmågan är den mest fundamentala egenskapen hos eleven och helt avgörande för hur hen kommer att prestera i skolan. Det är dessvärre något som inte givits tillräckligt med utrymme i skolan på senare tid, vilket har resulterat i att våra läskunskaper har sjunkit sedan 1990-talet, och att var femte elev inte har läst en enda skönlitterär bok när de väl når nian. En jättebra sida om man vill läsa mer om detta är PIRLS som publicerar internationella undersökningar om läsning med jämna mellanrum. Jag skrev mitt examensarbete om läsning inom engelskundervisningen så jag skulle kunna prata om detta i evigheter.
Två personer jag skulle vilja uppmärksamma i samband med böcker om läsning är Gunilla Molloy och Bo Lundahl. Gunilla Molloy är lektor vid Lärarhögskolan i Stockholm och har skrivit ett antal böcker om ämnet. Två av mina favoriter är Reflekterande läsning och skrivning och Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Molloy menar bland annat att läraren måste prata med eleven om litteratur och läsning ur ett slags metaperspektiv. Alltså, hen måste prata med eleven om varför vi läser och till vilket syfte det sker eftersom eleven på så sätt kan sätta det hela i ett större perspektiv och lära sig av något av situationen. En upplevelse som jag kommer att ta med mig från Att läsa skönlitteratur med tonåringar är hur en klass läste William Goldings Lord of the Flies tillsammans utan eftertanke. Det var en klass som upplevde mycket mobbning inom sin egen grupp men som ändå inte kunde koppla händelserna i Lord of the Flies med vad som försiggick ute på skolgården. Det behandlades som separata företeelser – boken och mobbningen. Visserligen fick eleverna läsa en bra bok men de lärde sig ingenting av det. Reflekterande lärande och läsning med andra ord.
Bo Lundahl är även han lektor, men i Malmö, och har skrivit ett antal böcker om språk och läsning. Den enda bok som jag har haft någon egentlig kontakt med är Engelsk språkdidaktik : texter, kommunikation, språkutveckling. Det är och andra sidan en väldigt grundlig bok om engelsk språkdidaktik. Liksom Molloy menar Lundahl att det är elevernas erfarenheter som bör vara i fokus för att de ska få ut så mycket som möjligt av sitt lärande. Enligt Lundahl är kommunikation något som ständigt förekommer verbalt som skriftligt. Det är en social handling som kräver samarbete om vi ska kunna förstå varandra och med det verkligheten. Eleverna bör undervisas om hur språket används i sociala sammanhang snarare än om språket som sådant. Det samma gäller litteraturen. Elever bör inte bara undervisas om litteraturen som sådan men även om hur den används i undervisningen. Det är så jag ser på det hela i alla fall.
How hollow heart and full 
VAR FEMTE ELEV HAR INTE LÄST EN SKÖNLITTERÄR BOK NÄR DE NÅR NIAN?! D: Jag förstår inte. Jag minns hur mycket vi läste på mellanstadiet och på högstadiet och jag förstår verkligen inte. Det är ju rent bedrövligt.
Men eller hur. Jag läste det dels i en motion till riksdagen för något år sedan, dels i en rapport från LR som jag dessvärre inte kan hitta igen. En forskare som heter Monika Vinterek gjorde en undersökning 2007 om ungas läsvanor och kom fram till att 60% av de deltagande eleverna läste två eller mindre sammanhängande texter på en normal skoldag (alltså typ kortare texter som inte bara är fragment). 30% av deltagarna läste ingen sammanhängande text alls under samma tidsperiod.
Det är just därför som eleverna har sådana lässvårigheter. De kommer inte i kontakt med regelbunden läsning i vardagen.
Givetvis tåls det att säga att det finns undantag och en herrans massa unga som läser. Det ser vi ju inte minst i bloggvärlden.
Minns en kille i min klass i gymansiet som presenterade en bokrecension han gjort: ”Det här är faktikst en bra bok. Det är den första boken jag haft presentation om som jag faktiskt läst.” Så att. Det där att man BORDE läsa böcker i skolan och att man gör det är olika saker.Men fint att han till sist läste en bok.
Absolut, och att han dessutom gillade den!
Ja men visst är det så att eleverna inte läser böcker. Lustigt för när de lärt sig läsa, då läser de hur mycket som helst. De kan läsa om samma böcker flera gånger. Så kommer de till mellan- och höstadiet och där är det stopp.
Varför tar lusten slut?
Mia
Det nog en kombination av en herrans massa saker, skulle jag vilja säga, där kanske det allra främsta är att de inte blir tillräckligt uppmuntrade att fortsätta. De blir uppmuntrade att lära sig läsa men inte att utveckla sig.
Tack för de fina boktipsen! =)
Det är väldigt bra böcker ^___^
Jag vet ju inte hur det är nu, men när jag själv gick i skolan så bestämde läraren i stort sett vad man skulle läsa och det där med att välja själv var inte aktuellt. För min del kan jag säga att tvång kan döda det mesta, men jag hade väl tur eller så älskade jag läsning så mycket att jag tog mig igenom det 🙂
Det varierar vidare läraren eller eleven väljer vad som ska läsas, upplever jag det som. Det har i alla fall blivit allt vanligare att det är eleven som väljer bok.
Ganska skrämmande att läsandet har sjunkit så mycket. Hoppas det uppmärksammas tillräckligt så trenden vänder!
Absolut, det är skrämmande. Jag hoppas att, i och med denna uppmärksamhet som problemet nu fått, något görs åt saken. Antingen på lokal eller nationell nivå. Bara det här med daglig läsning skulle nog hjälpa, tror jag.
Litteraturen verkar ha prioriterats bort, det drabbar speciellt elever som kommer från hem som inte har läsandet med sig hemifrån.
Precis, den har verkligen prioriterats bort, vilket har orsakat de försämrade läskunskaperna 😦
Intressant inlägg. Vi möter många elever på gymnasiet som inte har en läsförmåga som är i närheten av vad man kan förvänta sig. Böcker som En komikers uppväxt tycker de är alldeles för svår, även i åk två, och påfallande många har svårt för att hantera två parallella berättelser. Om så många som var femte elev inte har läst en skönlitterär bok under hela sin grundskoletid förklarar det förstås en hel del.
Tack 🙂 Just det där med Gardells En komikers uppväxt har jag stött på som problem förut. På ett högstadium jag vikarierade på för ett tag sedan så fick jag höra att lärarna för använde sig av Gardells böcker, Animal Farm och liknande men att det idag skulle vara nästan omöjligt för att eleverna saknar läsvanor från låg- och mellanstadiet (och hemifrån).
Jag skulle vilja hitta en nyare undersökning om läsvanor apropå var femte elev. Jag läste det i förbifarten när jag skrev examensarbetet men kunde inte hitta någon efter 2007 egentligen. Jag skulle gärna vilja läsa en undersökning från Skolverket eller LR om elevers läsvanor. Jag vet att Medierådet kartlägger ungas mediavanor i alla fall..
Och DÄR åkte du in i min Reader med buller och bång. Jag är en läsivrande barnskötare inom förskolan (och dessutom blivande F-3-lärare) som dagligen prackar på mina 5-åringar böcker och pratar med dem om böckerna. Men att prata med dem om varför man läser har jag totalt missat. Nu har du gett mig ett uppdrag!
Underbart! Det är exakt det jag vill!
Förresten är det jättebra att ditt barn får komma i kontakt med böcker så mycket som hen får. Man kan aldrig börja för tidigt, tycker jag.
Mina barn får såklart också det men jag syftade på femåringarna på arbetet! Jag är bra mycket sämre på att prata om böckerna vi läser med mina egna barn och det händer ofta att jag gör det förbjudna ”slå igen boken efter att den är slut och släcka lampan”. Men erkännas ska att jag blivit snäppet bättre på att prata om det vi läser även med de egna barnen sedan jag påbörjade lärarutbildningen och framförallt kurserna i svenska.
Haha, givetvis. Det kopplade jag inte. Jag får skylla på att det var fredagskväll och att jag var trött.