Reading is sexy ♥

The Grim Grotto av Lemony Snicket (2004)

Lemony Snicket (11)Majoriteten av The Grim Grotto utspelas i en ubåt u n d e r  v a t t n e t. Det är lite av en mardrömsmiljö för mig då jag till varje pris undviker både filmer och böcker som utspelas i den miljön. Jag vet inte varför men jag klarar helt enkelt inte av böcker eller filmer som utspelas på en ubåt. Jag känner mig instängd och som om jag inte hade tillräckligt med luft att andas. Och jag befinner mig ändå på land liksom. Das Boot är till exempel den värsta filmen jag vet trots att jag samtidigt kan erkänna att den är kult då det kommer till krigsskildringar. Hittills har jag undvikit alla slags böcker om ubåtar.

The Grim Grotto var däremot inte så farlig. Jag klarar av undervattenscenerna då de är nödvändiga för att driva handlingen framåt. I boken träffar syskonen Baudelaire Phil, som var med i The Miserable Mill, Captain Widdershins och Fiona Widdershins på en rätt så annorlunda ubåtsfärd. Förra boken, The Slippery Slope, avslutades med att syskonen åkte på en flotte längst med ett farligt vattendrag. De hade blivit separerade från en oväntad vän (who shall remain nameless) och visste nu inte riktigt var de var på väg. I The Grim Grotto hamnar de ombord på en ubåt där invånarna på båten har följt deras resa ända från The Bad Beginning och de är nu här för att hjälpa syskonen. Tillsammans med Fiona ska syskonen leta efter en sockerskål som Count Olaf är ute efter. Det är förresten inte bara Count Olaf som är ute efter skålen – Captain Widdershins och Fiona är det också. Om jag ska vara ärlig så förstod jag aldrig riktigt sockerskålens syfte. Varför var den så viktig för V.F.D. och för kaptenen? Vad skulle de ha den till? Det är däremot inte något som är avgörande för att hänga med i boken. Kanske var jag lite mindre emotionellt involverad i sökandet än vad jag borde ha varit, jag vet inte.

En av de bästa sakerna med bokserien är att att följa hur syskonen Baudelaire utvecklas både till utseende och personlighet. Ett tydligt exempel är hur Klaus i The Grim Grotto blir kär för första gången. I de tidigare böckerna har kärlek inte varit ett särskilt stort tema men med The Grim Grotto blir det allt viktigare. Men eftersom det är Lemony Snicket som är författaren så blir det ingenting av den förälskelsen. Sunny, det yngsta syskonet, genomgår också en otrolig utveckling i de senare böckerna. Hon är bara ett bäbis men hennes tal utvecklas snabbt och mot slutet av serien kan hon till exempel sätta ihop ord till längre och vettiga meningar. I början av serien hittade hon på konstiga ord och de två andra syskonen fick vara hennes tolkar. Violet, det äldsta syskonet, är egentligen den enda som inte utvecklas. Eller, hon utvecklas inte lika mycket eftersom hon ändå är 14 är i The Bad Beginning. Det är inget negativt och andra sidan – one could argue att hon inte alls behöver utvecklas eftersom hon redan är kick-ass.

En annan sak som jag gillade i The Grim Grotto var att Count Olafs medhjälpare får allt större utrymme i handlingen. Jag ska inte avslöja hur eller varför men personligen tycker jag att det var en smart plot twist. Normalt tänker jag inte särskilt mycket på medhjälparna och glömmer att de också är karaktärer med egna historier och personligheter. Det är bra att Snicket påminner oss om att de också är en viktig del av handlingen och att alla karaktärer spelar sin roll och existerar av en anledning…

Annonser
Standard

3 thoughts on “The Grim Grotto av Lemony Snicket (2004)

  1. Pingback: The Penultimate Peril av Lemony Snicket (2005) | How hollow heart and full

  2. Pingback: Månadsrapport maj och juni 2014 | How hollow heart and full

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s