Reading is sexy ♥

Dubliners av James Joyce (1914)

Omläsning/komplimenterande läsning

James Joyce (2)Titel: Dubliners
Författare: James Joyce
Utgivningsår: 1914
Bokförlag: Penguin Classics
Sidantal: 317
Språk: Engelska
ISBN: 0-14-118245-8
Betyg: 7 av 7
Länkar: [Goodreads] [Adlibris]

Baksidestext: Joyce’s first major work, written when he was only twenty-five, broyght his city to the world for the first time. His stories are rooted in the rich detail of Dublin life, portraying ordinary, often defeated lives with unflinching realism. He writes of social decline, sexual desire and exploitation, corruption and personal failure, yet creates a brilliantly compelling, unique vision of the world and of human experience.

Tankar och åsikter: Jag kom först i kontakt med Dubliners, och James Joyce som författare, när jag pluggade engelska på universitetet och läste novellen ”Eveline”. Jag föll direkt för Joyces berättarstil och hans sätt att måla upp karaktärernas inre liv. Han gör det på ett sådant kraftfullt och avskalat sätt som, enligt mig, ytterst få författare klarar av. Än i dag är Dubliners en av de bästa novellsamlingarna jag läst. Jag läste däremot aldrig hela novellsamlingen och häromveckan bestämde jag mig för att ändra på saken. Jag kan inte ha en favoritnovellsamling som jag aldrig läst fullt ut. Det är inte OK. Eftersom det hade gått nästan fem år sedan jag läste Dubliners sist så beslutade jag mig för att läsa om hela novellsamlingen. Det var ett bra beslut eftersom jag dels hade glömt mycket, dels saknade Joyce.

Jag gillar Dubliners av flera anledningar. För det första gillar jag de olika historierna och karaktärerna. Historierna är enkla men realistiska. Joyce leder läsaren in i en handling men låter henne sedan ledsaga sig själv. Han är egentligen inte en allvetande berättare utan låter läsaren spekulera i sluten själva. Ett tydligt exempel på det är novellen ”The Boarding House” med det öppna slutet om vad Mr Doran ska säga till Polly. Lämnar han henne eller inte? Kommer de att gifta sig? Det är den Irländska medelklassen som Joyce fokuserar på och ofta är det bara utdrag från vardagslivet. Vi lär knappt känna karaktärerna förrän novellen är slut. Och andra sidan skulle jag säga att det är att föredra eftersom läsaren då håller intresset uppe för novellerna.

För det andra så gillar jag hur sammanhängande Dubliners är trots att den består av femton olika noveller. Novellerna beskriver nästan uteslutande den Irländska medelklassen med mer eller mindre vanliga människotyper. De lever helt vanliga liv format av upprepning och vana. Det karaktärerna har gemensamt ät att de alla vill söka sig mot något bättre. Eveline, i novellen med samma namn, står inför valet att lämna det ödsliga och ensamma Irland för Sydamerika med en sjöman. I ”A Mother” försöker en mamma att skapa ett bättre liv för sin dotter än vad hon egentligen kan erbjuda. Och så fortsätter det. Även döden är något som knyter novellerna samman. Flera av novellerna fokuserar antingen kring de döda, som den döda prästen i ”The Sisters”, eller minnet av de döda, som mamman och brodern i ”Eveline”.

För det tredje så gillar jag James Joyce sätta att beskriva sin samtid. Dubliners publicerades under en tid då den Irländska nationalismen var stark – en skulle vara stolt över att vara Irländare. De hade under en längre tid försökt att frigöra sig från Storbritanniens styre och bli självständiga. Irländarna ville få mer inflytande över sig själva och vad som händer runtomkring dem. I ett försök att återta Irland blev den Irländska kulturen och språket allt viktigare. Det var till exempel viktigt att prata det inhemska språket eftersom det i mångt och mycket definierade den sanna Irländaren. Vi ser det framförallt i novellen ”The Dead” mellan Miss Ivors och Gabriel:

– And why do you go to France and Belgium, said Miss Ivors, instead of visiting your own land?
– Well, said Gabriel, it’s partly to keep in touch with the languages and partly for a change.
– And haven’t you your own language to keep in touch with – Irish? asked Miss Ivors.
– Well, said Gabriel, if it comes to that, you know, Irish is not my language.

Det finns även flera andra exempel på hur viktig den Irländska kulturen och språket vad för Irländarna.Ofta är det i korta och snabba meningsväxlingar eller observationer av karaktärerna själva. En slags ode till litteratur är något ständigt återkommande i Dubliners. Flera författare och poeter nämns i novellerna. Flera av karaktärerna har böcker på hyllorna och tänker ofta på författarna i förhållande till deras egen vardag. En annan rolig sak är att flera av karaktärerna återkommer i mindre utsträckning i Joyces Ulysses. Jag gillar att han väver böckerna samman. Och det känns egentligen mer naturligt med en författare som fokuserar sin litterära karriär på Dublin. Det skulle jag ha gjort i alla fall.

Annonser
Standard

7 thoughts on “Dubliners av James Joyce (1914)

  1. Pingback: The chaos challenge? En ny utmaning | How hollow heart and full

  2. Pingback: Köpstopp: min första månad med projekt kill hyllvärmare | How hollow heart and full

  3. Pingback: Månadsrapport för mars 2013 | How hollow heart and full

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s